fredag 31 augusti 2007

Gudsmöte

Tillbringade en del av eftermiddagen på en buss och passade på att läsa lite i Anteckningar efter en frontalkrock med Gud av Maria Küchen. Genom korta funderingar tar hon oss med på sin resa mot Gud. Eller, själv beskriver hon livet med Gud som att vara i en torktumlare. Det är ganska virrigt och rörigt ibland, tills man blir utdragen ur maskinen. Vandringen är inte en resa i ständigt framåtskridande med Gud som mål, mer som en omtumlande färd där, när torkprogrammet är över, ingenting mer kommer att vara sig likt. Vet inte varför, men boken har inte berört mig så mycket förrän just idag. Kanske inte så konstigt. Jag är trött och står själv inför en stor förändring i mitt liv; ska både få nytt jobb och bo i en ny stad. Ibland är det inte lika lätt att värja sig för bokens textrader. Ibland är tröskeln lägre.

Moberg i mitt hjärta

Måste bara berätta om sommarens stora läsupplevelse. Har länge tänkt att ta mig igenom Vilhelm Mobergs Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Nu har det blivit av, och jag måste säga att de överträffade mina förväntningar. Kan ofta tycka att eländeshistorier från svunna tider kan bli lite väl mycket. Men Moberg sätter berättelsen om den lilla gruppen som lämnar Sverige i ett större perspektiv. Man får en inblick i vilken väldig folkomflyttning utvandringen var, och får veta mer om USA:s tidiga historia. Samtidigt rycktes jag med i Kristinas och Karl-Oskars kamp för sin familjs överlevnad. Böckerna utspelar sig runt mitten på 1800-talet, och det är slående hur totalt annorlunda livsvillkoren var på den tiden. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på att för många människor i mindre priviligierade delar av världen har inte förutsättningarna förändrats speciellt mycket. Shame on us.

Gripen av Mao

Andra böcker har hittills fått ligga o damma medan jag plöjer boken Mao: Den sanna historien, skriven av Jung Chang och Jon Halliday. Det är en detaljerad skildring av Maos liv och tid vid makten. Ibland blir det lite svårt att hänga med i svängarna i det politiska spelet som Maos Kina var indragen i, men speciellt den senare delen av boken har varit fängslande. Bokens titel är väl en aning anspråksfull, och gör mig lite misstänksam. Hur kan man säga att man sitter på den "sanna historien"? Men i orginal heter den Mao the Unknown Story, vilket ju faktiskt inte visar prov på lika mycket hybris som den svenska versionen.

Få böcker har gett mig lika mycket magont som den här. Om hälften av det jag hittills har läst är sant, är Mao ett skolexempel på en ond människa. Hans totala förakt för allt mänskligt liv (förutom sitt eget) gör mig helt kall inombords. Jag levde nog i föreställningen att de onda gubbar man ser på film, som vill ta över hela världen och skrattar sina ondskefulla skratt, inte finns i verkligheten. Men det gör dom visst. Åtminstone Mao var sådan. Man räknar med att 70 miljoner kineser dog under hans 27 år vid makten - i fredstid. Märkligt hur en människa kan hålla ett land med en befolkning på hundratals miljoner i skräck. Märkligt och skrämmande.