Vill ännu en gång slå ett slag för tidsskriften NOD, har tidigare skrivit om den här. Den senaste nummer handlar om lycka, eller "längtan efter ett ännu bättre liv". Numret skärskådar de senaste årens utgivningar av självhjälpsböcker, som nu ofta har just lycka som tema och sitt självklara livsmål. Vi har helt enkelt fått svårt att acceptera att vi inte alltid upplever lycka, att livet har sina dalar och höjder. Att vara nöjd är inte tillräckligt.
Frågan är om vi förväntar oss för mycket av livet? Insikten om att vi faktiskt mognar och blir rikare på erfarenhet motgångar får stå tillbaka för strävan efter att bli lycklig här och nu. Önskan om den ständiga lyckokicken kan bli en kramp som snarare gör dig mer olycklig. Hörde på nyhetsmorgon i morse att man hade gjort en undersökning där man hade delat upp testgruppen i två delar. Båda grupperna skulle lyssna på ett stycke klassisk musik. Den ena gruppen skulle försöka bli lyckligare medan de lyssnade, medan den andra inte fick någon instruktion alls. Det visade sig att den grupp som försökte bli lycklig snarare kände sig mer nedstämda efteråt. Så kan det vara!
